Morgonstund

När jag vaknar och tassar in i köket nuförtiden möts jag av 4 skäggstubbiga män som tittar in från byggställningarna från andra sidan gatan.

Härom morgonen när jag gick efter en kopp kaffe ropade en av dem "mama!" efter mig.
Privilegiet att bo på bottenplan!

Idag ska vi träffa denna kvinna då jag ämnar introducera Aston för babysalsarytmik.

Hur kan skatteverkets arma automatiska telefonsvarare inte förstå mitt finlandssvenska "nej"? Utan jag måste "nee-äj"!

Ibland känns det som om man aldrig kommer att känns sig helt hemma här.

just nu

på min pretentiösa boklista:

Boktjuven (suthie ska låna)
Maken av Gun-Britt Sundström
Min kamp I av Knausgård


Lyssna på tips:

Theodor Kallifatides sommarprat på p1
En varg söker sig pod (de flesta avsnitten)
Bianca Kronlöf i värvet

Musik:

Schubert-Inpromptu 3

&

solgnutta och troll

I gränslandet mellan sommar och höst

befinner vi oss i.
Jag tycker om gränsland och känslan av förändring. Fastän det betyder tvära kast och storm en tid.
Jag tycker om hösten.
Jag tycker om att vara förälder. Fastän det är ständig storm och så beständigt.
Jag tror jag har en svaghet för stormar.

Utanför mitt fönster

Går en kvinna som alltid bär klänning. Hon cirklar på innergården och vaktar sina 2 små söner. Hon pratar med tunn bebisröst. Hon berömmer deras minsta rörelser.
Varför kliver hon inte utanför?

Antimonarkism-tankar från Tove Janssons Sommarbok

Som prins Daniel sade till Viktoria - "störst av allt är kärleken", stämmer det?
Tänk om det finns någonting som konkurrerar med denna känsla, som till exempel konsten? Att se estetiken i sin omgivning. Den som ständigt öppnar dörrar och utmanar de elektriska impulserna.

Kärleken däremot tycker jag verkar mer bedövande och svår att definiera, flyktig.

Vad kommer att kännas mer beständigt i slutändan, relationerna, känslorna eller det alldeles egna rummet man inrett i sin hjärna?

stilla betraktelser

jag har börjat odla flugor.

när man tror att man sått prunkande basilikum, timjam och oregano, immigrerar istället en hel hord flygfän.


annat on my mind:

livets stora omställningar, som t.ex. att få barn
att jag måste jobba på mitt korta tålamod
den stundande sommaren i finland

flugan

Jag blir så frustrerad över reklamen, mailen som droppar in, facebook som metamorferats till en enda stor marknadsföringskanal, telefonförsäljarna och alla nya sidor som jag skall registerera mig till med mail, telefonnummer och lösenord. (som är för kort, för långt, för få snabel-an, för många siffror osv.).

Drömmer om att koppla ur alla sladdar, längtar efter ett selektivt elavbrott.

Samtidigt som jag inte vill gå tillbaka till att skriva brev undrar jag ibland om den moderna effektiviteten är värd allt skräp som man dagligen måste sålla och säga nej till.

En del av menyn ikväll. Puylins galetter med tomatsallad och kallskuret.
Sköljes ner med skumvin.

Tar fram Sommarboken av Tove Jansson och bestämmer mig för att läsa den en gång till.

Ide(´)

Det krävs en totalt sömnlös natt och 7 månader av monoton höst/vinter/vintervår förrän jag hittar tillbaka hit. Med facit i hand.
Man kan väl säga att jag vaknar när tjälen går ur jorden.
Utan att säga att det blir bättre den här gången.

Istället för att gräva i det förgångna och redogöra för vad som har hänt under de senaste månaderna (för nog har det ju hänt en del), vill jag bara skriva det som kommer upp i mina tankar. Nu och kanske sen.

Exempelvis detta: Om inte kroppen gör motstånd; sover jag här om 2 veckor.

Hur påtagligt är det inte att man snart inte längre är vi två mot världen?