igår fick jag träda över tröskeln till riktig kirurgi då ambulansen kom med en tjej som skurit ett djupt sår i armvecken. det blödde så mycket att jag fick suturera av kärlet. det kändes häftigt när vi sedan öppnade stasen och märkte att blödningen slutat.
kanske ett lite för facknördigt inlägg, men jag vill minnas detta om jag någonsin (mot förmodan) blir kirurg..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar