Kanske min själsliga uppvaksvandring går genom stockholm, lund och köpenhamn? Skit i Santiago de Compostela. Har 15 kilo på ryggen samt en redan nersmutsad handkasse och lever nomadliv jojandes olika lyxlägenheter på kungliga holmar. Jag har känt mig väldigt glad de sista dagarna. Det är lite som en metamorfos; vinterlarven har blivit en vårlarv.
Idag hackade jag färsk spenat och insåg att så kan man också vara lycklig. Och att veta det är lycka i sig. Nu ska jag beskåda S&C modeshow på vardagsrumsgolvet.
söndag 28 februari 2010
måndag 22 februari 2010
J'aime les figues
Sitter och gör packningslista för Interrail.
start Stockholm och destination Lund, Köpenhamn, Berlin? och Basel. Äventyrerskan kastar ankar på lördag eftermiddag. Börjar minst sagt vara spänd. Det ska bli så skönt att äntligen få vara tillsammans med C, utan att känna att avskedet är nära. Om jag verkligen låter mig förstå det, är lättnadens tårar nära.
What doesn´t kill you makes you stronger? Det ligger väl nog nånting i det..
Denna vecka ska jag ännu göra min oehörda insats för hangöbornas hälsa, baka nåt trevligt för personalen, gå snöskor med M och ja, försöka njuta av de sista dagarna med snö, kyla och finland.
Bättre att tända ett ljus än aldrig så litet, än att förbanna mörkret (Konfucius)
start Stockholm och destination Lund, Köpenhamn, Berlin? och Basel. Äventyrerskan kastar ankar på lördag eftermiddag. Börjar minst sagt vara spänd. Det ska bli så skönt att äntligen få vara tillsammans med C, utan att känna att avskedet är nära. Om jag verkligen låter mig förstå det, är lättnadens tårar nära.
What doesn´t kill you makes you stronger? Det ligger väl nog nånting i det..
Denna vecka ska jag ännu göra min oehörda insats för hangöbornas hälsa, baka nåt trevligt för personalen, gå snöskor med M och ja, försöka njuta av de sista dagarna med snö, kyla och finland.
Bättre att tända ett ljus än aldrig så litet, än att förbanna mörkret (Konfucius)
lördag 20 februari 2010
Mövenpick.
Än så länge jordgubb-rabarber, vanilj-mandel, creme caramel. Vet inte hur många fler det blir. Men det skulle kännas meningsfullt att pröva alla, så att man säkert vet vilken som är bäst.
Väntar även på den kommande vår-aptiten. Vill se sparris på min tallrik, små våriga lökar, rucola och sommarzucchini.
Det är kanske inte så överrasknande att jag morgonsitter i soffan och väntar på att croissant kaféet ska öppna.
Jag var kanske bärplockerska i mitt förra liv.. Sylterska, bagerska, indisk yogaupphovskvinna, egyptisk gråterska, multipolär?
Än så länge jordgubb-rabarber, vanilj-mandel, creme caramel. Vet inte hur många fler det blir. Men det skulle kännas meningsfullt att pröva alla, så att man säkert vet vilken som är bäst.
Väntar även på den kommande vår-aptiten. Vill se sparris på min tallrik, små våriga lökar, rucola och sommarzucchini.
Det är kanske inte så överrasknande att jag morgonsitter i soffan och väntar på att croissant kaféet ska öppna.
Jag var kanske bärplockerska i mitt förra liv.. Sylterska, bagerska, indisk yogaupphovskvinna, egyptisk gråterska, multipolär?
torsdag 18 februari 2010
mitt lilla äventyr i hangö
Nu har det snart gått 3 veckor sedan jag tog mitt pick och nick och flyttade till hangö.
Sitter i mitt stökiga mottagningsrum, en patient lät bli att komma vilket gav mig tid att titta ut genom fönstret, njuta av solen och de vita drivorna som bländar.
Det känns faktiskt bra att vara lite i utkanten, att isolera sg från storstan och alla ens rutiner som man omgivit sig med under hösten. Här finns inget socialt tryck på umgänge (missförstå mig inte, jag älskar att umgås över smörgås), men ibland är det skönt att vara för sig själv. Här är även fria val vad gäller allt från middag, fritid, filmer, musik och promenadhastighet. Det är kanske en varningssignal att jag ser detta som lyx?
Detta har blivit till mitt eget lilla äventyr, där jag för en gångs skull bestämmer själv vad som händer. Igår blev jag tvungen att lifta till ekenäs tågstationen eftersom jag gick vilse då jag skulle gå hem från J & K. Det var en overkligt vacker vinterkväll. Luften låg helt tyst och stilla och snöpartiklarna glittrade magiskt runt omkring mig.
Kanske det låg kärlek i troposfären?
Sitter i mitt stökiga mottagningsrum, en patient lät bli att komma vilket gav mig tid att titta ut genom fönstret, njuta av solen och de vita drivorna som bländar.
Det känns faktiskt bra att vara lite i utkanten, att isolera sg från storstan och alla ens rutiner som man omgivit sig med under hösten. Här finns inget socialt tryck på umgänge (missförstå mig inte, jag älskar att umgås över smörgås), men ibland är det skönt att vara för sig själv. Här är även fria val vad gäller allt från middag, fritid, filmer, musik och promenadhastighet. Det är kanske en varningssignal att jag ser detta som lyx?
Detta har blivit till mitt eget lilla äventyr, där jag för en gångs skull bestämmer själv vad som händer. Igår blev jag tvungen att lifta till ekenäs tågstationen eftersom jag gick vilse då jag skulle gå hem från J & K. Det var en overkligt vacker vinterkväll. Luften låg helt tyst och stilla och snöpartiklarna glittrade magiskt runt omkring mig.
Kanske det låg kärlek i troposfären?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)