Märkte idag på min danstimme att blodsockret var vid fisknivå när jag började skaka av irritation på de 2 (enda) männen som var med på timmen. Allt som de företog sig gjorde mig störd. Balettossorna, kroppsspråket, det utslagna håret med mittbena, trikåerna, allt.
Nästan hela timmens glädje försvann pga dessa fjollor.
Missade sedan min buss 16 hem, och väntade 20 minuter där jag hade utsikt över både nästa buss ankomst samt en eventuell spårvagn som kunde föra mig hem snabbare. Jag ställde mig vid ett övergångsställe så att ingen skulle undra varför jag stod så där ensam.
Måste sedan spurta till busshållplatsen eftersom de typiskt nog kom helt samtidigt. Ytterligare 15 rusningsminuter innan jag äntligen kom hem och kunde sätta min hemgjorda lasagne i mikron.
Nu är jag dock på gottgott humör, och ser till och med fram emot nästa veckas rumbatimme. Och jag tror faktiskt inte att jag är en homofob fast jag reagerar så då jag inte fått mat.
Jag respekterar all sorts sexualitet, förutom sådan som inte är ömsesidig.
Nåväl. Idag tuffar jag ännu till Kuopio för övning i akut medicin. Jag kommer att få köra en ambulans, och det är ganska coolt. Tillbaka torsdag natt.